Jag är inte så bra just nu…

Jag har ont. Den här attans bäckensprickan, eller vad det nu är, strular fortfarande. Jag tog en sväng till naprapaten i veckan som kollade alla reflexer och ev. nervpåverkan. Det hade inte läkaren jag träffade förut gjort. Hm. Hon hittade inget alarmerande men musklerna runtikring bäckenet är nu inflammerade och det behöver lägga sig innan hon kan få ordning på resten. Så jag ringde vårdcentralen igår och pratade med en vikarie där som skrev ut en veckas voltaren. Är jag inte bättre på onsdag/torsdag ska jag ringa igen. Men det hjälper ju inte… Jag har ONT likt förbaskat!

Det betyder att jag är en helt kass sambo. Otrevlig och jävlig, inte vill jag kramas heller. Disken står i drivor och tvätten ligger i ännu större drivor.

Jag är en ännu sämre mamma. Inget tålamod, jag bråkar nästan värre än dom själva. Urs.

Jag trivs inte med det. Jag vet ju att jag ska bita ihop och skärpa mig, men det rinner liksom över. All kraft går åt till den förbannade smärtan.  Jag har rätt seriösa PMS-humörstörningar ett par dagar per månad men dom är ingenting mot detta.

Jag vet att det finns många som har det värre än jag. Jag skäms över att jag inte klarar av detta bättre, jag hade ju ont hur länge som helst när jag var gravid, jag borde inte bli sån här. Och så mår jag ännu sämre och blir på ännu sämre humör för att jag är så kass.

Så – därför bloggar jag inte heller så mycket, för det blir bara gnäll det som kommer ut och det är ju inte så roligt att läsa.

Underbara sambo-E har hursomhelst skottat järnet efter det galna snöfallet här i veckan, det kom hur mycket snö som helst. På altanen har vi utebordet kvar under en presenning, och snön når upp till bordskanten alltså 80 cm. Visserligen i lä då men ändå.

Så. Nu fick jag ur mig det där, få se om det hjälper då? Kanske bra att få ur sig skiten…