Fullt upp…
Vi har fullt upp här hemma. Det är fix med tomten och huset, en hel del jobb, ett överbelamrat skrivbord som behöver rensas, tvättberg som aldrig tar slut, barnen har aktiviteter och vill ta hem kompisar stup i kvarten. Mitt i allt detta ska jag iväg och fira min kund Barncancerfonden som fyller 30 år så jag är hemifrån hela lördagen, sen blir det konferens ett par dagar om två veckor och.. ja *pust*
Jättekul, men det är ju inte lugnt direkt 🙂 Men det är så oerhört, oerhört skönt att det är detta jag har att fundera över, och inte alvedon, tempar, mediciner och vab. Så här frisk har nog ingen vår varit sedan barnen började på förskolan. Sedan jul har vi kört ett varv magsjuka och ett varv influensa – vilket i och för sig inte var så kul. L fick först, han var lindrigast sjuk av oss alla, feber i 4 dagar och ett par host-dagar bara. Jag däckade 1,5 vecka, E ungefär likadant. M fick en lunginflammation som eftersläng så han var hemma två veckor. I mars jobbade jag 6 dagar…
Men bara två varv sjukor är ändå inte många varv!
Vägproblemens inverkan på tiden och shoppingen
Kommunen har grävt upp vägen fram till huset så vi får ställa bilarna en bit bort. Det betyder också att jag inte törs beställa hem mat, de kan ju inte köra ända fram. Så då behöver man åka och handla. Det sparar en hel del tid att veckohandla på nätet, det märker jag nu.
Skola och kommunen
Vi har valt skolor till killarna och varit där på möten, vi har haft habmöten och logopedmöten och jag-vet-inte-vad-möten. Vi har inte skickat in nån blankett som tydligen skulle skickas in, och jag hittar ingen på kommunen som kan berätta för mig vilket papper jag ska skicka in…
Vi har funderat på avlastningsfamilj/kortis till M och det verkar kunna lösa sig på ett oväntat bra sätt! Vill ha det lite mer på plats innan jag skriver om det bara. Men, då ska det till ett möte med kommunen och vi måste återigen berätta allt om hur *jobbigt* vi har det med M. Trist att bara behöva berätta om de dåliga sakerna jämt, jag vill ju hellre fokusera på det som går bra!
Pratet går framåt!
M pratar mer och mer. Det känns som jag skrivit det förr, och det har jag. Men nu kommer det flera ord i taget för det mesta och det härmas mer och mer. Två kvällar i rad har han sjungit godnattvisa för brorsan – dvs fortsatt på den sången farmor sjöng i onsdags och den jag sjöng igår – tills L somnade. Mysigt!
Med talutvecklingen tycker jag mig märka att frustrationsnivåerna går ner, det är inte riktigt lika argt och jag och M krockar inte riktigt lika mycket. Skönt!
Hopp och skutt
Vi har “ärvt” ett PS2-spel. För att vara den pryltok jag ändå tycker mig vara kanske det är lite konstigt att vi inte haft tv-spel förut, men så är det alltså. Barnen har ett spel Play3 där det finns lite olika sporter, bowling, friidrott etc där man måste springa och vifta och dona med kroppen. Superkul, och M vill helst spela det dygnet runt. Möjligen med ett par pauser då man kan spela Flintstones bilspel istället… Han lär sig oerhört fort hur man ska göra med dessa spel, så långsam inlärning? Nejdå. Bara han vill och har tillräcklig motivation så går det fort. Koordinationen för att gasa och svänga samtidigt kan man jobba lite på, den sitter inte riktigt där, men får han bara grepp om “grejen” ska det nog gå bra.
Ja, ungefär så har vi det just nu. Skolval och sånt kommer det lite skrivande om, jag har fått ur mig en del i DS-forumet på FB men jag tänker att jag ska försöka sammanfatta lite här också. Snart…