Idag blev inte alls som jag trodde att den skulle bli när jag gick upp i morse. Det händer rätt ofta i småbarnsförälderlivet, och vanligen betyder det att man blivit hemringd från dagis… men just idag var det så på ett riktigt bra sätt.
En rätt mysig morgon med barnen, knappt nåt bråk eller tjat alls. Skönt! Sen på väg till jobbet, på-plats-hos-kund-jobb idag. Det blev en sväng med den lilla roliga bilen till infartsparkeringen för jag var lite för sen för att gå till närmsta busshållplatsen. Lite gasa med beamern är ju aldrig fel för humöret heller.
På bussen kollas mailen och läses lite ikapp på twitter. Där dyker en länk till Riksrevisionen upp som jag läser och blir lite glad av. När jag är på tunnelbanan dyker det upp (jo, på twitter även den förstås) en efterlysning efter föräldrar som är berörda av just riskrevisionens nya förslag. Jag säger hej till efterlysaren, @MalinCrona, eftersom jag som vanligt har lite svårt att vara tyst…
Efter lite messande fram och tillbaka ringer en reporter upp, och jag verkar svara bra/säga ungefär det hon är ute efter. Hon slänger sig i en SR-bil och åker över till min kund direkt. En stund senare sitter vi i fiket vid entrén och spelar in intervju. Intervjuaren/reportern är supertrevlig och ganska gravid. Jag tror att jag lyckas kläcka ur mig några klokheter. Hon ville hursomhelst spara mitt mobilnummer för framtiden. Ett ganska bra betyg tycker jag! Jag hade roligt hursomhelst.
När jag sen går på lunch ser jag radiobussen stå parkerad vid kundens sidoentré. Undrar hur många som väntade på nån nyhet om det företaget idag 🙂
Lunchen spenderades med exkollega med sötaste dottern. En liten supersöt brun gossig 1-åring som stod i mitt knä och hoppade lite, käkade barnmatsburk och banan, och som sen blev ganska tröttarg. Det var nära att hon åkte ned i handväskan och följde med hem. Exkollegan har jag inte träffat på evigheter, tyvärr, det är alltid inspirerande och ger positiv energi att ses.
När jag kom tillbaka hade några kollegor redan hört intervjun på lunch-Ekot, så jag fick förstås trycka in lurarna i telefonen och efterlyssna. Det blev rätt hyfsat tycker jag, även om man efteråt alltid kommer på bättre twistar och formuleringar. Jag hördes vad jag vet bara i lunchEkot, till kvartifem hade det hänt för mycket andra roliga nyheter så då fick jag inte plats längre.
Idag hade också en gammal vän – eller ja, vännen är förstås inte gammal, utan det är vänskapen som är gammal. Hur nu den kombinationen går ihop? Jaja, hursomhelst, en vän hade hört av sig och ville prata. OERHÖRT roligt, jag blev jätteglad. Så på eftermiddagen ringde jag henne och pratade om högt och lågt, stort och smått, förr och nu en lång lång stund. Vänskapen var möjligen en aning ringrostig på det sättet att vi hade lite dålig koll på varandras nuvarande liv, men i övrigt var det som förr. Härligt.
Efter lite ytterligare jobb = försök att skrapa ihop debiterbara timmar efter allt vabbande åkte jag hemåt. Lite t-bana, lite buss, lite mer gasa beamer, landa hemma, äta rester och prata med barnen, gosa med barnen, natta barnen och nu sitter jag här och har ångest över deklarationerna. Men det löser sig. De blir bara inte gjorda ikväll.
Alltså, summa summarum, en riktigt, riktigt bra dag! Imorgon är det fredag!