Ett gammalt inlägg – vecka 5 – tandläkare, Korallen och ortoptisten.

Hittade ett gammalt, nästan färdigskrivet inlägg här i rullorna, jag slänger ut det ändå. Det kan ju vara nån som tycker att det är kul att läsa om de besök vi gör på diverse ställen. Det här hände alltså i början på februari.

Den här veckan har det varit fullt upp. I måndags skulle M till tandläkaren. Pappan fick ta den resan, jag hade för ont för att fixa det. Det gick jättebra, och vi fick inga anmärkningar på tandborstningen den här gången. Förut var det riktigt svårt att borsta insidan på kindtänderna och framtänderna nere, men det såg bra ut nu. Det är så skönt att vi hittat ett sätt att borsta tänderna på utan att brottas, tvinga och bråka två gånger om dagen, tack farmor för det! En liten tomtegubbe satt en gång-sången ska man sjunga. Bara så ni vet…

Tisdag morgon drog grabbarna grus (M och hans DS-kompisar) på förskolan till Korallen med sina resurser. Det är roliga dagar, åka buss, leka & träna i ett rum där, äta matsäckslunch och sen åka buss hem igen. Alla killarna brukar somna på bussen hem för dom har tagit slut helt. Så blev det den här gången också. M sover ju sällan på dagarna nu så på kvällen var det svårt att somna. Han kom upp flera gånger, till slut gav jag upp och vi satte oss och läste bok istället. Det blev en bra träningsstund, vi läste Dadda hälsar på flera gånger och på slutet tecknade M en treordsmening alldeles själv, på eget initiativ och utan att jag gjorde först! “Vem bor där?” Jättekul. Ett par babblare brukar få heta fel namn också så det tränade vi också på. Doddo brukar få heta Bobbo, och Bibbi får heta Diddi. Han kan alla ljuden, men det är tydligen lite klurigt att få till vissa kombinationer.

Onsdag var det dags igen, den här gången var det ortoptisten G som skulle besökas. För ett par gånger sen, jag tror det var 1,5 år sen men jag är osäker, fick vi träffa en annan ortoptist. Då tyckte tjejen att hon kanske såg en skelning, vilket är en av sakerna de letar efter. M är inte så samarbetsvillig så det verkar vara rätt svårt att se nåt överhuvudtaget, men den här “kanske-skelningen” har i alla fall gjort så att vi har fått åka dit en gång i halvåret.

Förra gången var M inte på humör alls, men då såg G ingenting. Den här gången var det lite lättare att få med M på noterna. Först fick han titta på små figurer – Bamse, Skalman osv – uppklistrade på glasspinnar som hon höll upp framför honom. samtidigt som hon höll för ett öga i taget, med växling kanske var 2-3 sekund. Jag antar att det är skelningen man ser med den övningen. Det såg jättebra ut de stunder M ville kolla på figuren, vilket inte var så många… Sen fick han kolla på ett par “tavlor” som för mig bara ser ut som myrornas krig, men om man ser bra ska man kunna se bilder på tavlorna. Jag har inte kunnat se dom där bilderna sen jag var liten… M pekade ut en katt och en bil, sen var det inget roligt längre. Men bilen var svårast sa G så det var fullt godkänt att han klarade den. Så nu behöver vi inte gå dit så ofta längre, jätteskönt! Till slut ville hon kolla “vanliga” synen, dvs ett sånt test som alla barn gör. Hon tog fram en tavla med figurer på (motsvarande en sån vanlig med bokstäver) och så fick M ett kort med 4 figurer så han skulle kunna peka. Det var HELT ointressant. Kvadrater och cirklar – bah! Jag frågade om hon inte kunde köra bokstäverna istället för dom kan han ju och tycker är kul. Jovisst, om du tror att det funkar sa hon, men såg oerhört skeptisk ut. Tavlan byttes. M sa/tecknade alla bokstäver han skulle, utom V för den var tråkig 🙂 Alla var glada, M för att han kunde, Ortoptisten för att hon fick göra sitt jobb, och jag var rätt nöjd med att min analys funkade.

This entry was posted in Allmänt and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *