Skrivkramp och ekorrsyndrom

Jag har fått nån form av skrivkramp. Jag får ingenting gjort som handlar om skrivande, och från att ha uppdaterat twitter och FB flera gånger om dagen får jag bita ihop för att göra det två gånger om dagen. Jag har ingenting att säga, utom att tycka synd om mig själv och familjen, och det är så trist att bara gnälla och negga hela tiden. Problemet är att det smittar av sig på jobbandet också, jag får inget sånt gjort heller. Det vore skönt att ha nåt rejält att skylla på men det har jag inte. Jag är bara less. Jaja. Det finns ljuspunkter också!

I helgen klarade vi av årets lussebullebak. Jag och L bakade mest. M tog en degbit och stirrade skeptiskt på den. Sen bankade han till den ett par gånger så den blev platt. Det var uppenbarligen roligt för han skrattade gott. Sen tryckte han ner tummen i den platta degklumpen så det blev ett par hål. -Så! sa han nöjt. Sen böjde han sig ner över bänken och slickade långsamt på degklumpen. Ja, vill man inte stoppa den i munnen måste man ju kunna smaka på nåt annat sätt! Vill bara förtydliga att just M:s degbit inte hamnade i ugnen sen…

L var en fena på att rulla lussebullar! Bara degbiten från början var en aning avlång gick det hur bra som helst att rulla en korv och snurra till lussekatter. OK, inte helt jämna kanske men otroligt fina för en snart 4-åring! Mamman är mäkta stolt, det kanske blir en bagare av sonen? Han själv hävdar oftast att han ska jobba på apotek. Det återstår väl att se, det är ju några år kvar.

Bullarna blev helt ok för att vara bakade av mig, men sådär generellt har mitt brödbakande inte direkt blivit nåt att hurra för ännu. Men skam den som ger sig.

Igår var det luciafirande på dagis. Farfar kom på besök och kollade in killarnas lussetåg, det var roligt tyckte vi alla. Lussetåget gick fint, L sjöng alla sångerna i år, förra året stod han mest och tittade på publiken, helt fascinerad. M stannade i tåget hela tiden och sprang inte till mamma så det var framsteg även där. Sen följde Farfar till allas glädje med oss hem. M sa Sassa, Sassa och tecknade farfars tecken (kaffe) om och om igen. Farfar och killarna byggde Brio-tågräls och alla verkade ha ganska skoj.

När jag mår lite risigt, känner att livet inte är helt ok och funderar för mycket får det en ganska tydlig konsekvens i det fysiska livet. Jag hamstrar mat. Så nu är frysen full, kylen full, skafferiet är fullt och vi har dessutom en hel del grönsaker i en frigolitlåda på altanen…  och så får man väl inte glömma sylt- och marmeladburkarna i källaren heller. Jag börjar inse att det är smått opraktiskt att ha fullt överallt INNAN julmaten ska handlas så nu blir det frys- och skafferirensning på veckomenyn ända till jul, och man får bara handla absolut nödvändiga saker. Som pasta som faktiskt börjar ta slut. Så får vi se hur mitt skrubbsåriga psyke klarar av det…

Men jag undrar – vad har ni i skåpen hemma? Vad MÅSTE finnas i er kyl & frys & skafferi för att det ska kännas ok? Saltgurka? Krossade tomater? Ben&Jerry-glass? Potatis? Chokladpuddingpulver? 8 sorters te? Berätta!

Och så måste jag ju puffa lite för min bloggkompis som har fått med ett julkort i TV4:s tävling, gå in och rösta på Anna Ökvist, som jag tycker hade den roligaste TV4-idén bland korten förutom att kortet i sig är jättefint!

Rösta fram finaste julkortet – TV4 Jul – tv4.se.

This entry was posted in Allmänt and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *